Vad är e-learning och hur fungerar det i företaget?
Med e-lärande skaffar sig medarbetarna kunskaper på nätet, men någon i företaget måste välja innehåll, bestämma deltagare och kontrollera resultatet. Att köpa plattformen är bara en del av arbetet.
Svaret på frågan ”vad är e-learning?” är enkelt: E-lärande innebär att en person skaffar sig kunskaper och färdigheter via internet med hjälp av digitalt material, uppgifter eller kontakt med en lärare. I företaget rekommenderar vi att du organiserar det som ett arbete i flera steg: fastställ behovet, förbered innehållet, bjud in berörda medarbetare, kontrollera lärandet och spara resultatet, och planera även för repetition. Föreställ dig att chefen ber dig flytta personalutbildningen till nätet, men att materialet finns hos olika kollegor och alla har olika uppfattningar om vad en slutförd kurs innebär; därför behöver du komma överens om just de frågorna innan du väljer plattform, eftersom installationen av programvaran i sig varken avgör om innehållet är korrekt eller vilka uppgifter människor har.
Vad är e-learning i företagets vardag?
E-lärande i företaget är ett sätt att organisera hur människor skaffar sig kunskaper och färdigheter via internet, och innehållet bör knytas till det arbete medarbetaren ska kunna utföra efter utbildningen. Cedefops definition omfattar användning av informations- och kommunikationsteknik för att tillägna sig kunskaper, färdigheter, värderingar och kompetenser via internet; förklaringen nämner även nätkurser, forum och videokonferenser, så det kan handla både om material för studier i egen takt och om samtal med en lärare, men företagets uppgift är att välja en lärandeform som passar det konkreta behovet och en begriplig kontroll av resultatet.
Vid distansutbildning ligger tyngdpunkten på något annat: Cedefop beskriver det som utbildning där lärare och deltagare är fysiskt åtskilda och använder olika resurser och tekniker för kommunikationen, antingen samtidigt eller vid olika tidpunkter. Sådan utbildning kan även använda böcker och brevväxling. Om du planerar personalutbildning hjälper skillnaden dig att ställa en mer precis fråga: Ska människor tillägna sig innehåll på nätet, eller behöver du ordna utbildning för kollegor på olika platser, eftersom valet i det senare fallet även gäller kommunikationen, lärarens tillgänglighet och möjligheten att diskutera uppgifter tillsammans, inte bara att lägga material på en webbplats.
Vi rekommenderar att du betraktar en enskild kurs på webbplatsen som en del av företagets utbildning: Före kursen behöver målgruppen och det avsedda resultatet fastställas, och efteråt behöver det finnas tid för frågor och vid behov även ett praktiskt prov. Om en ny kollega exempelvis ska lära sig att hantera en kundförfrågan kan du förklara arbetsgången i kursen och ge situationer att analysera, medan chefen kan observera ett försök i arbetet; då blir det direkt tydligt vilken del av utbildningen du vill genomföra på nätet och vilken som kräver en människa, samtidigt som du kan behålla samtalet på plats där ditt upplägg behöver det.
Vilket format ska du välja för e-lärande?
Formatet väljer du utifrån den handling du vill lära ut och om deltagarna behöver samtala med en lärare vid en bestämd tidpunkt; vanan att göra video av allt är i sig inget skäl för valet. Vid synkront lärande arbetar lärare och deltagare samtidigt, medan lärare och deltagare vid asynkront lärande inte befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt, och sådant lärande sker vanligen på nätet utan samspel i realtid. När du planerar den första kursen, skriv ned var en fråga behöver få svar direkt och vilken del en person skulle kunna arbeta igenom på egen hand, eftersom beslutet styr både förberedelserna av innehållet och lärarens arbetsschema. Den sista kolumnen i tabellen anger ett krav som vi rekommenderar att du kommer överens om före utbildningen, inte ett löfte om att varje program redan sparar informationen på det sätt du behöver.
| Format | När det kan passa | Vad du behöver planera | Vad som ska registreras |
|---|---|---|---|
| Studier i egen takt | Människor går igenom samma ämne vid olika tidpunkter | Förklaringar, uppgifter, en innehållsansvarig och möjlighet att få hjälp | Slutförande, provresultat och datum |
| Nätlektion med lärare | Gemensam diskussion och svar på frågor behövs | Lärare, en tid som passar deltagarna och en lektionsplan | Deltagande och bedömning av en separat fastställd uppgift |
| Blandat lärande | Teori behöver kopplas till praktiskt arbete på plats | Nätmaterial, en handledare för den praktiska delen och ett schema | Genomförande av båda delarna och resultat från det praktiska provet |
| Kort utbildningsmodul | En bestämd arbetsuppgift eller förändring behöver förklaras | Ett avgränsat ämne och en uppgift för att kontrollera förståelsen | Genomförande av modulen och svar på kontrolluppgiften |
| Test eller examination på nätet | I förväg fastställda kunskaper behöver kontrolleras | Frågor, bedömningsregler och en lösning för att identifiera deltagaren | Bedömning, försök och provdatum |
Registrera deltagande i en lektion och kontrollerade kunskaper separat. Om chefen behöver försäkra sig om en viss färdighet, planera en uppgift där personen visar färdigheten och utse en bedömare, men om målet är att informera om förändringar, kom först överens om vad som ska räknas som tillräcklig förståelse; annars kan läraren, administratören och medarbetaren tolka samma markering för slutförd kurs på olika sätt, trots att alla har följt sina ursprungliga instruktioner.
Blandat lärande enligt Cedefop förenar lärarledd utbildning på plats med aktiviteter på nätet eller på distans, och gör det därför möjligt att planera olika uppgifter inom samma program utan att tvinga in allt i ett enda format. Du kan exempelvis först ge en förklaring för studier i egen takt, sedan planera ett praktiskt utbildningstillfälle och därefter ett kort prov, med en utsedd ansvarig för varje del. Vi rekommenderar att du börjar med den fördelningen av uppgifter och först därefter bestämmer omfattningen av video, text eller test, eftersom ett snyggt förberett material ännu inte besvarar frågan om exakt vad du vill lära ut med det.
Vem ansvarar för vad i företaget?
Det är klokt att fördela ansvaret för utbildningen innan materialet läggs in i systemet: Personalchefen eller utbildningsansvariga bestämmer vem som behöver kursen och vilket resultat i arbetet som förväntas, medan en specialist inom det aktuella området godkänner innehållet. Ge kursförfattaren i uppgift att skapa förklaringar och uppgifter som kollegan kan förstå utan författarens närvaro, och utse separat den person som får godkänna publiceringen. Då blir det redan under förberedelserna tydligt vem du ska återkomma till med en felaktig förklaring och vem som kan avgöra om en provfråga verkligen motsvarar de kunskaper som behövs i arbetet. Vi rekommenderar att du tar hänsyn till fördelningen även i projektplanen, eftersom en kurs som lagts in i systemet ännu inte innebär att någon har kontrollerat de beskrivna arbetsrutinerna, godkänt svaren eller tagit ansvar för nästa rättning.
Vi skapar vanligen inte utbildningsinnehållet: Det ansvarar kundens specialister för, medan vi utvecklar plattformen och sköter dess drift och förvaltning. Om du anlitar en leverantör för det tekniska arbetet behöver du ändå utse en innehållsansvarig i det egna teamet och avsätta tid för granskning; vi kan diskutera hur informationen ska läggas upp i plattformen, men beslutet om hur din arbetsprocess ska beskrivas korrekt behöver ligga hos den som kan processen.
Efter lanseringen väljer kunden plattformens administratör, men vanligen tar vi hand om administrationen, och enligt vår erfarenhet tar den 20–30 timmar i månaden. Det är en iakttagelse från vårt arbete, inte en garanterad omfattning för ditt projekt. Innan samarbetet börjar, bestäm vilka uppgifter administratören ska utföra, vilka beslut ditt team ska fatta och hur du ska begära ändringar, eftersom det hjälper dig att skilja tekniska uppgifter från innehållsfrågor; att rätta ett felaktigt svar i ett prov och att lösa en medarbetares åtkomstproblem kräver olika ansvariga, även om båda ärendena först hamnar hos samma person och medarbetaren i båda fallen säger att kursen inte fungerar.
Vi rekommenderar att den närmaste chefen ansvarar för att komma överens om utbildningstiden och samtala om resultatet, medan IT-teamets uppgifter kring åtkomst och företagets system behöver anges tydligt, så att deltagaren inte själv måste leta efter rätt kontaktperson. Föreställ dig ett företag med femtio medarbetare där en personalspecialist samtidigt samordnar utbildningen, samlar material, skapar kursen och registrerar deltagare: I det här exemplet fyller en person fyra roller, men chefen för området behöver fortfarande godkänna att innehållet är korrekt; rollnamnen kräver inte fyra nya tjänster, utan hjälper dig att planera en kollegas arbete realistiskt och bestämma vilka beslut hon kan fatta själv.
Kom separat överens om vem som ska granska kursen när arbetsrutinerna ändras och vem som tar över uppgiften när kollegan är frånvarande, eftersom det första godkännandet av innehållet inte besvarar frågan om den fortsatta förvaltningen; exempelvis kan den som initierar förändringen få i uppgift att meddela den utbildningsansvariga, medan ämnesspecialisten kontrollerar förklaringar och uppgifter innan den rättade kursen tilldelas nästa grupp. Vi rekommenderar att överenskommelsen skrivs ned tillsammans med kursens mål, så att både den ansvariga personen och skälet till granskningen framgår senare, och publiceringen av nytt material inte blir ett beslut som administratören fattar enbart för att hen har åtkomst.
Hur ser medarbetarnas utbildningscykel ut?
Utbildningscykeln börjar med ett konkret behov i arbetet: Vad kan medarbetaren ännu inte, vilket innehåll ska du erbjuda och hur ska du kontrollera om personen kan utföra uppgiften efter utbildningen? Föreställ dig introduktionen av en ny kundservicemedarbetare: Chefen för området godkänner förklaringen av hur förfrågningar ska hanteras, utbildningssamordnaren väljer den kurs som behövs utifrån befattningen, kommer överens med den närmaste chefen om när den ska vara klar och skickar en inbjudan. Efter en situationsbaserad uppgift diskuterar medarbetaren svaret med chefen, medan samordnaren sparar resultatet och noterar om ytterligare förklaringar behövs; i exemplet är genomgången av kursen bara en del av introduktionen.
I ett annat påhittat exempel bestämmer företaget självt att återkommande utbildning om dess rutiner för kundförfrågningar är obligatorisk, och den innehållsansvariga kontrollerar före nästa grupp att innehållet motsvarar den aktuella processen. Samordnaren behöver då bestämma deltagare och tidsfrist, komma överens om en påminnelse och planera vad som händer om någon inte slutför uppgiften eller svarar fel på provet, medan chefen behöver hjälpa till att hitta tid för repetition. När resultatet har sparats, bestäm nästa tidpunkt eller händelse för granskning, exempelvis en ändring av arbetsrutinerna, så att den återkommande utbildningen kopplas till ett konkret behov. Hur ofta utbildningen återkommer i exemplet är företagets val, inte ett lagkrav.
Instruktioner som arbetsmiljölagen kräver
När det gäller arbetsmiljö får tidplan och innehåll inte bestämmas enbart utifrån vad som är bekvämt för företaget: Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), 3 kap. 3 §, och Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1, 10 § ska arbetsgivaren se till att alla arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna. Vid allvarliga risker krävs skriftliga instruktioner som är anpassade till målgruppen och hålls aktuella. Kunskaperna bör ges så tidigt som möjligt. Arbetsmiljöverket anger att en introduktion behövs när någon börjar arbeta, får nya arbetsuppgifter eller återkommer efter längre frånvaro. Den bör anpassas efter erfarenhet, utbildning, språkkunskaper och eventuell funktionsnedsättning och vara mer ingående för den som inte har arbetat tidigare. Även den som genomgår utbildning likställs med arbetstagare för dessa skyldigheter, med undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet; därför kan även praktik omfattas.
Planera därför den allmänna introduktionen till företaget och den utbildning som arbetsmiljöreglerna kräver som separata uppgifter med tydligt fastställt innehåll och genomförande. I introduktionen ingår skriftlig information om väsentliga anställningsvillkor enligt 6 c § lagen (1982:80) om anställningsskydd. De centrala uppgifterna ska lämnas så snart som möjligt, senast den sjunde kalenderdagen efter att medarbetaren har börjat arbeta. Arbetsmiljökunskaperna ska motsvara arbetet och riskerna enligt arbetsmiljölagen, 3 kap. 3 §, och AFS 2023:1, 10 §. Något generellt repetitionsintervall anges inte; kunskaperna behöver uppdateras när arbetsuppgifter, utrustning, metoder, organisation eller risker förändras och efter lång frånvaro. Enligt 14 § i samma föreskrifter ska arbetsgivaren varje år följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och dokumentera resultatet skriftligt om verksamheten har minst tio arbetstagare. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. För särskilt reglerade arbeten gäller de specifika kraven på kunskaper, prov och intyg: Arbetsutrustning med särskilda risker kräver dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper enligt AFS 2023:11, 2 kap. 14 §. För truckförare krävs dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper samt arbetsgivarens skriftliga tillstånd. Fortbildning kan behövas när arbetet förändras; något fast repetitionsintervall anges inte. Den som arbetar med motorsåg ska ha klarat ett teoretiskt och ett praktiskt prov. För vissa allergiframkallande kemiska produkter kräver AFS 2023:10, 8 kap. 10 §, ett utbildningsintyg som är högst fem år gammalt. Efter särskild asbestutbildning krävs kompletterande utbildning minst vart femte år enligt AFS 2023:13, ändrad genom AFS 2025:6, och arbetsgivaren ska kunna visa giltiga utbildningsbevis. Planera både den praktiska delen och lämplig dokumentation i en sådan cykel, i stället för att anta att resultatet från ett nättest ensamt uppfyller alla krav.
AFS 2023:1 förbjuder inte distansutbildning, men anger inte heller att en nätkurs i sig uppfyller kunskapskraven. Vid allvarliga risker krävs skriftliga instruktioner som är anpassade till målgruppen och hålls aktuella. Se till att de finns tillgängliga på arbetsplatsen; de kan behöva kompletteras muntligt, och arbetsgivaren bör kontrollera att medarbetaren har förstått dem. För utbildning om vissa allergiframkallande ämnen enligt AFS 2023:10, 8 kap. 7–12 §§, anger Arbetsmiljöverket att utbildningsintygen kan förvaras på papper eller vara elektroniskt tillgängliga. En markering för slutförd kurs ersätter inte dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper, godkända praktiska prov eller de intyg som särskilda regler kräver. Därför rekommenderar vi att du separat kommer överens om teori, praktik och dokumentation med den som har tilldelats arbetsmiljöuppgiften och har kompetens för den. Arbetsgivaren behåller ansvaret och ska enligt AFS 2023:1, 15 §, anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån om kompetensen saknas internt.
Vad ska du spara efter utbildningen och varför?
Kom före kursstart överens om vad slutförande innebär och vilken information du vill kunna se senare: deltagare, kurs, slutförandedatum, bedömning och antal försök om provet får göras om. Om medarbetaren exempelvis först svarar fel på en situationsbaserad uppgift och efter en förklaring löser den korrekt, bestäm hur du ska skilja det första försöket från slutresultatet och om chefen behöver samtala om felet. Markeringen behöver vara begriplig även senare, annars blir den en bock i en ruta som bara intygar att någon öppnade kursen. Annars kan en person med ordet ”slutförd” mena att texten har lästs och en annan att provet har klarats, medan du i den gemensamma rapporten inte kan se om båda verkligen har utfört samma uppgift.
Vi utvecklade utbildnings- och examinationsplattformen för Lettlands statliga växtskyddsmyndighet, Valsts augu aizsardzības dienests, där inloggning endast kan ske via den lettiska statliga portalen Latvija.gov.lv. Kalendern omfattar sex program på 69 platser, och deltagarens identitet knyts där till resultatet redan vid inloggningen; ett företag med ett enda kontor kanske inte behöver lika strikta inloggningskrav, men frågan är densamma: Bestäm först hur du ska koppla deltagaren till resultatet i din utbildning och vem som ska kontrollera kopplingen. Om en kollega behöver hjälpa en annan att öppna kursen, kom också överens om hur hjälpen ska ges så att provresultatet även fortsättningsvis knyts till rätt person; vi har skrivit mer om hur registreringen kan organiseras i artikeln om lärplattformar, eller LMS.
Om offerten nämner SCORM (Sharable Content Object Reference Model), xAPI (Experience API) eller en cmi5-profil, be om en förklaring av hur du i den aktuella lösningen får den registrering av kursgenomförandet som ni har kommit överens om: ADL-initiativet som skapade SCORM har avslutat sin verksamhet, IEEE 9274.1.1-2023 standardiserar xAPI, medan specifikationen för cmi5-profilen beskriver interoperabel kommunikation mellan en lärplattform och tilldelningsbara utbildningsenheter, däribland start, datautbyte och rapportering. Att bara känna igen förkortningen räcker inte. Be att få se det resultat din uppgift kräver med en testdeltagare, och gå vidare med frågor om den tekniska framställningen av själva materialet i artikeln om hur en kurs för e-lärande skapas, så att utbildningens mål inte försvinner i samtalet om plattformen.
En bedömning kopplad till en medarbetares namn är personuppgifter, eftersom dataskyddsförordningens definition omfattar information om en identifierad eller identifierbar person, medan principen om lagringsminimering innebär att identifierande information bara får sparas så länge som behövs för behandlingens ändamål, med hänsyn till förordningens undantag. Bestäm därför lagringstid, motivering och ansvarig för granskning för varje typ av registrerade uppgifter, och kom även överens om vem som ska ha tillgång till informationen; vi rekommenderar inte att automatiskt tillämpa samma lagringstid på alla kursresultat, eftersom både utbildningens syfte och tillämpliga dokumentationskrav behöver bedömas i det enskilda fallet.
Vad går tiden och pengarna för e-lärande till?
Den första budgetposten är arbetet fram till det första testet: Specialisten behöver förbereda eller granska innehållet, författaren behöver skapa begripliga förklaringar och uppgifter, och någon av de avsedda deltagarna behöver prova om instruktionerna går att följa utan ytterligare hjälp. Om du bara har en presentation, be även om en bedömning av de exempel, svar och prov som saknas, i stället för att likställa en befintlig fil med en färdig kurs för studier i egen takt, eftersom längden på en utbildningstimme inte är en uppskattning av utvecklingsarbetet; för att få en välgrundad uppskattning, visa det ursprungliga materialet, ange målgruppen och kom överens om vilket resultat den ska kunna visa.
Utveckling av ett nytt Moodle-system hos oss kostar från 15 000 €, medan vi tar 50 € i timmen för drift och förvaltning samt vidareutveckling av ett befintligt system. Jämför priset för vår Moodle-utveckling med den arbetsomfattning ditt projekt behöver och planera förberedelserna av innehållet separat, eftersom startpriset inte är en slutlig kostnadsberäkning för varje tänkbart upplägg och plattformsutvecklingen inte är hela utbildningsprojektet. Innan budgeten godkänns, be om en skriftlig uppdelning mellan det första införandet, det fortsatta tekniska arbetet och de uppgifter dina kollegor ska utföra, så att ledningen kan bedöma både leverantörens offert och företagets interna arbetsbelastning och bestämma vad som ska ingå i den första etappen.
| Kostnadsdel | Vem som vanligen gör arbetet | Vårt pris eller vår iakttagelse |
|---|---|---|
| Plattformsutveckling | Vi | Från 15 000 € |
| Teknisk drift och förvaltning samt vidareutveckling | Vi | 50 € i timmen |
| Administration efter lansering | Vanligen vi, om kunden väljer det | 20–30 timmar i månaden |
| Utbildningsinnehåll | Kundens specialister | Dina specialisters tid |
| Deltagarnas och chefernas tid | Ditt företag | Behöver avsättas i arbetsplanen |
Moodle-programvaran är tillgänglig med den upphovsrättsliga licensen GNU GPL, men när du planerar en installation på en egen server behöver du budgetera separat för installation, anpassning och fortsatt drift och förvaltning, i stället för att se licensvillkoren som en beskrivning av hela projektets kostnader. Använd samma planerade driftsperiod och samma krav när du jämför med ett hyreserbjudande, och om hyran beror på antalet användare, ta reda på vilka konton leverantören räknar med; vi rekommenderar att valet bedöms tillsammans med teamets möjligheter att förvalta systemet, eftersom administratörens arbete antingen tar dina kollegors tid eller debiteras som leverantörstimmar (som vi nämnde sköter vi vanligen detta efter lanseringen, och enligt vår erfarenhet handlar det om 20–30 timmar i månaden), medan den innehållsansvarigas arbete alltid behöver finnas med i din arbetsplan. Be därför att offerten anger både vald version och dess supportperiod, planerade uppgifter inom drift och förvaltning och vem som ska bevaka nästa versionsövergång, så att beslutet bygger på en omfattning som går att kontrollera.
Ta med medarbetarnas och chefernas tid i samma plan som leverantörens arbete: Personen behöver få möjlighet att gå igenom materialet, ställa frågor och utföra uppgiften, medan chefen behöver avsätta tid för att diskutera resultatet eller observera det praktiska arbetet. Om någon under testet fastnar vid en otydlig förklaring, anteckna även tiden som går åt till hjälp och rätta det aktuella avsnittet före nästa grupp, i stället för att bara korta tiden som avsatts för kursen. Vi rekommenderar att du bedömer kostnaderna för hela den utbildningscykel som organiseras på det här sättet; först efter testet har du egna iakttagelser om var författarens, administratörens eller chefens arbete behövs.
När är e-lärande inte den lämpligaste lösningen?
Om en färdighet behöver visas med händerna på en viss arbetsplats rekommenderar vi att praktisk utbildning och bedömning planeras där, medan nätdelen får rymma förklaringar och förberedelser som deltagaren kan göra i förväg. Vid en planerad utbildning om användning av ett arbetsredskap kan du exempelvis förklara arbetsgången i kursen och ge läraren i uppgift att observera hur personen utför den med redskapet. Intyga bara den färdighet som provet faktiskt omfattar. Fördelningen hjälper dig att beskriva varje dels uppgift mer precist och behålla arbetet på plats där det valda resultatet kräver praktisk demonstration, frågor om utförandet och lärarens bedömning.
Även forskningsresultat talar för ett blandat upplägg: I USA:s utbildningsdepartements metaanalys från 2010 var deltagarnas resultat vid nätbaserad utbildning i genomsnitt något bättre än vid utbildning på plats, och i jämförelser med utbildning på plats var skillnaden större för blandad utbildning än för utbildning enbart på nätet. Resultaten kom dock huvudsakligen från andra miljöer, exempelvis medicinsk utbildning och högre utbildning, och bör inte omvandlas till ett löfte om en bestämd nytta i ditt företag. Vårt råd är att använda insikten som grund för ett test där du kombinerar teori med praktiskt arbete och bedömer ett i förväg fastställt resultat, i stället för att välja format enbart utifrån ett allmänt påstående om dess överlägsenhet.
För en mycket liten grupp, jämför först förberedelsearbetet med möjligheten att gå igenom ämnet tillsammans: Om exempelvis fem kollegor vid ett enda tillfälle behöver lära sig en arbetsrutin skulle vi rekommendera att börja med ett lärarlett tillfälle och begripligt material att använda senare. Det är ett exempel på hur valet kan motiveras, inte en gräns för antalet medarbetare. Om samma förklaringar kommer att behövas även för nya kollegor eller flera grupper, överväg en kurs för studier i egen takt, men utse innan den skapas någon som ska följa ändringar i rutinen; om ingen sådan person finns, skapa inte kursen: Efter den första rutinändringen kommer den att lära ut ett föråldrat arbetssätt, och då är det bättre att behålla ett lärarlett tillfälle och aktuellt material som någon redan förvaltar.
Kontrollera även åtkomsten med personer ur den aktuella gruppen: Om de inte har någon dator på arbetsplatsen, kom överens om vilken enhet de ska använda, var och när de kan genomföra kursen, eller välj ett lärarlett tillfälle. Betrakta kursmeddelandet som en inbjudan, inte som ett bevis på att förutsättningarna för lärande redan finns, och kontrollera i testet både åtkomsten och möjligheten att förstå uppgiften och få hjälp. Om de frågorna ännu inte är lösta, beskriv din planerade utbildning för oss och ange deltagarnas arbetsuppgifter, tillgängligt material och avsett resultat; då kan samtalet om den tekniska lösningen utgå från den konkreta situationen, inklusive en bedömning av vilka delar som ska behållas på plats.
Hur inför du e-lärande i företaget med ett enda test?
Börja med en kurs, en tydligt avgränsad deltagargrupp och ett observerbart resultat i arbetet innan du bestämmer vilken plattform hela företaget ska använda; ett sådant test behöver först innehåll, en ansvarig person och en överenskommen kontroll. Tekniskt räcker vanligen det du redan har: ett dokument eller en video i en delad mapp, en nätlektion och en tabell där samordnaren antecknar deltagare, datum och provresultat; just det som blir svårt att hålla uppdaterat i tabellen visar senare vad du verkligen behöver från plattformen. Du kan exempelvis ge kundserviceteamet i uppgift att välja rätt nästa steg i en bestämd situation med en förfrågan, efter att i förväg ha kommit överens om hur svaret ska bedömas och vilken förklaring personen får vid ett fel; spara även frågorna som deltagarna ställer under utbildningen, eftersom de kan användas för att rätta innehållet; då blir testets utfall ett konkret beslut om förbättringar, inte bara ett intryck av att den nya kursen ser acceptabel ut.
Hur du skiljer uppskattning från lärande och resultat i arbetet
Kirkpatricks modell erbjuder fyra bedömningsnivåer: reaktion, lärande, beteende och resultat, och de första två hjälper dig att skilja deltagarnas upplevelse av nytta, engagemang och relevans för arbetet från tillägnandet av avsedda kunskaper, färdigheter, attityder, självförtroende och engagemang för att använda det lärda. I ett praktiskt test bör du därför separat fråga om kursen var relevant för arbetet och begriplig, och separat bedöma den uppgift personen utför efter utbildningen. Ett bra omdöme i en enkät visar ännu inte att personen kan utföra uppgiften. Om en kollega säger att materialet var bra men väljer fel handling i den situationsbaserade uppgiften har den innehållsansvariga ett konkret skäl att granska förklaringen, exemplet eller själva provet.
Den tredje nivån är beteende, alltså i vilken utsträckning människor utför väsentliga handlingar i sin arbetsmiljö, får stöd för detta och hålls ansvariga för genomförandet, medan den fjärde bedömer i vilken utsträckning utbildningsupplevelsen och stödet i arbetet hjälper organisationen att nå sina avsedda resultat. I vårt kundserviceexempel bör chefen efter utbildningen observera konkreta handlingar i arbetet och diskutera hinder, i stället för att stanna vid kurstestet, medan ett resultatmått skulle kunna vara om förfrågningar mer sällan behöver skickas tillbaka för rättning. Om du samtidigt ändrar själva rutinen eller arbetets organisation, anteckna förändringarna så att bedömningen inte tillskriver kursen allt som har hänt i företaget efter införandet.
När du ska fatta beslut om plattformen
Ta upp plattformsfrågan när testet har hjälpt dig att ange de återkommande arbetsuppgifterna och den information som behövs: Vem ska tilldelas kursen, vem ska bevaka tidsfristen, hur ska resultatet kontrolleras och hur ska det användas i nästa utbildningscykel; då kan du undersöka valet av lärplattform med konkreta krav och be leverantören demonstrera sin lösning med ditt material. Ta med den testade kursen, deltagarnas frågor och en situation där samordnaren behövde ingripa själv utanför systemet, exempelvis bjuda in en kollega igen eller kontrollera ett oklart resultat; följ under demonstrationen hur just den situationen löses och ta reda på vem som ska ansvara för den framöver.
De vanligaste frågorna.
Vad är e-learning och hur skiljer det sig från distansutbildning?
E-lärande är en lärandemodell där människor skaffar sig kunskaper och färdigheter via internet med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, medan det centrala vid distansutbildning är att läraren och deltagarna är fysiskt åtskilda. Cedefops förklaring av distansutbildning omfattar även resurser som böcker och brevväxling, så begreppen är inte utbytbara i alla situationer. Bestäm i företaget först vad medarbetaren behöver lära sig och vilken hjälp personen ska få, och välj först därefter en nätkurs för studier i egen takt, ett lärarlett tillfälle eller utbildning där nätdelen kombineras med utbildning på plats.
Kan arbetsgivaren ge de kunskaper och instruktioner om arbetsmiljön som krävs genom en nätkurs?
Det finns inget generellt förbud mot nätbaserad utbildning, men en nätkurs och ett test uppfyller inte automatiskt arbetsgivarens skyldigheter. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), 3 kap. 3 § ska arbetsgivaren försäkra sig om att medarbetaren har den utbildning som behövs och vet hur riskerna ska undvikas. AFS 2023:1, 10 §, kräver aktuella skriftliga instruktioner vid allvarliga risker. De allmänna råden anger att muntliga instruktioner kan behövas som komplement och att arbetsgivaren bör kontrollera att personen har förstått. För arbetsutrustning med särskilda risker krävs dokumenterade praktiska och teoretiska kunskaper enligt AFS 2023:11, 2 kap. 14 §; den som arbetar med motorsåg ska ha klarat både ett teoretiskt och ett praktiskt prov enligt 5 kap. 16 § i samma föreskrifter. En markering för slutförd kurs i plattformen ersätter inte sådan dokumentation eller sådana prov. Arbetsgivaren beslutar om upplägget med stöd av någon med tillräcklig kompetens och ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån om kompetensen saknas internt.
Hur lång tid tar det att skapa en kurs för e-lärande?
Det finns ingen gemensam tidsram: Den avgörs av det ursprungliga innehållets omfattning och det planerade provet, inte av hur länge deltagaren ska gå igenom kursen. Kom före kostnadsberäkningen överens om vem som ska godkänna förklaringen, förbereda exempel, skapa uppgifter och testa kursen med en representant för målgruppen, och avsätt även tid för rättningar. Vi utvecklar vanligen plattformen och sköter dess drift och förvaltning, medan kundens specialister ansvarar för utbildningsinnehållet, så tidsplanen för plattformsinförandet bör planeras separat från förberedelserna och godkännandet av en viss kurs.
Behövs alltid ett LMS för e-lärande?
Inte alltid: För ett litet test rekommenderar vi att först förbereda en kurs, bestämma deltagare och komma överens om hur resultatet ska kontrolleras innan du fattar beslut om en lärplattform, eller ett LMS. Utse även då någon som bjuder in kollegorna, ger hjälp och sparar resultatet; för testet räcker delat material och en resultattabell. Ta upp plattformsfrågan när du konkret kan visa de återkommande arbetsuppgifterna, tidsfristerna och den registrering som behövs; kraven gör det möjligt att testa din arbetssituation under en demonstration, i stället för att bedöma enbart utifrån leverantörens exempelkurs.
Hur mäter du om e-lärande för medarbetare fungerar?
Välj en konkret handling i arbetet och kontrollera om medarbetaren kan utföra den efter utbildningen, och bedöm personens omdöme om kursen separat. Kirkpatricks modell skiljer mellan reaktion, lärande, beteende och resultat, så en enkät om nöjdhet räcker inte för att kontrollera lärandet. Efter en kurs om kundförfrågningar kan du exempelvis observera den valda handlingen och om förfrågningar behöver skickas tillbaka för rättning; anteckna även förändringar i rutinen eller arbetets organisation, så att du inte automatiskt tillskriver kursen alla observerade förbättringar.
Drift och förvaltning samt hosting av Moodle för företag och myndigheter: uppdateringar, säkerhetskopiering och övervakning för 50 € per timme med en avtalad servicenivå. Vi inför även nya Moodle-miljöer.